|
Berguven var förr spridd över
stora delar av Sverige och övriga Europa,
men vid mitten av 1900-talet fanns det bara
glesa förekomster. Där förr
berguvens klangfulla läte ekade över
skogs-och skärgårdstrakter kilometervis
(lätet kan höras över 4 km)
är det idag tyst på de flesta
håll. Orsakerna är tveklöst
människans akvtivitet - antingen genom
direkt förföljelse eller indirekt
via miljögifter och bebyggelse vid
häckplatserna.
Tack vare ett intensivt uppfödnings-
och utplanteringsprogram kan vi nu betrakta
berguven som räddad från utrotning.
Nära 2000 uvar har planterats ut. Från
en beräknad förekomst på
ca 170 par vid mitten av 1970-talet har
berguven ökat till över 350 par
i slutet av 1900-talet.
|