Älgen är vårt lands absolut största landdäggdjur och dessutom det i särklass största hjortdjuret i världen. De ryktbara alaskaälgtjurarna kan väga upp till ett ton!
Det är bara tjurarna som bär horn. Man skiljer de breda skovelhornen (palmata) från de grenade stånghornen (cervina). I sverige är det vanligare med stora skovelhorn i de norra delarna av landet. Hornen fälls i januari - februari (tidigare ju äldre tjuren är). Under våren och sommaren växer nya horn ut, klädda med basthud. Hornen fejas rena från basten lagom till brunsten i september.
Tjuren har störst horn i åldern 7-10 år (kapital), sedan minskar hornen igen, både i storlek och antalet taggar.

En älg äter 10-15 kg foder per dygn. Älgen är i huvudsak "kvistbitare", d.v.s. den äter mest delar av löv- och barrträd och mindre av gräs och örter.

Sommar
På våren och sommaren äter älgen kvistar, skott och blad från olika lövträd - björk, asp, rönn, vide och sälj - samt klöver, raps, säd, olika örter och näckrosrötter.

Vinter
På hösten och vintern övergår älgen till en diet av blåbärsris och ljung och senare mest tallris, enris, bark och kvistar från lövträd (asp, vide, sälg, rönn) och ibland granbark.

Älgen finns i hela landet utom på Gotland. Under de senaste 20-30 åren har älgstammen ökat mycket kraftigt och idag har vi en stam på ca 350 000 djur i landet.
Älgen var nästan helt utrotad i början av 1800-talet. Från mitten av 1800-talet började älgstammen sakta öka igen fram till 1960-talet då det skedde en explosionsartad ökning. Det syns tydligt i avskjutningsstatistiken - rekordåret 1982 sköts 172 000 älgar under älgjakten! Orsakerna till ökningen är flera, men reglering av jakten samt det rikliga betet till följd av nya skogsavverkningsmetoder (kalhyggen) är de främsta.

Tjur
Hanen kallas tjur eller ibland oxe (mest i Norrland). Det är bara tjuren som bär horn.

Ko
Honan kallas ko. Hondjur som ännu inte kalvat kallas kviga. Ko som inte har kalv med sig kallas ofta gallko.

Kalv
Ungen kallas kalv (tjur- eller kvigkalv beroende på könet).