Fakta om Fjällräv:

Ordning:
Rovdjur (Carnivora)

Familj:
Hunddjur (Canidae)

Vikt:
Normalt 1,5-4 kg ibland kan en fjällräv väga upp till 8 kg. Då består”extra vikten” av ett tjockt fettlager.

Livslängd:
Upp till 14 år (i djurpark).

Parningstid:
Mars – april.

Dräktighetstid:
52 dygn.

Ungar:
Valparna föds under perioden maj-mitten juli. Det är mycket stor variation i kullstorleken – från 1-13 stycken! Vissa år med dålig födotillgång sker ingen föryngring alls. 5-10 valpar är vanligast. Valparna föds hårbeklädda men blinda och väger 200-300 g. De stannar vid lyan i ca 1 månad och diar honan under den tiden. Fjällräven blir könsmogen vid 1 års ålder.

Lyan:
Lyan används bara under fortplantningstiden. Den grävs ut i sandig, lös mark, ofta nära ett vattendrag. Lyan kan användas år från år och årligen förses med nya gångar och hålor. Vissa lyor har ”ärvts” och varit i bruk under 100 år! När en lya använts många säsonger ger den kraftiga gödningen från rävarnas exkrementer och matrester en frodig grönska
ovanpå lyan, vilket gör att den ”lyser” som en grön fläck i den karga omgivningen.

Fjällräv

(Alopex lagopus)

Fjällräv
I vårt land är fjällräven starkt knuten till kalfjället. Fjällräven är fridlyst i Sverige sedan 1928. Under ”mellanår” med dålig smågnagartillgång består fjällrävsstammen i Sverige av 50-100 djur! Goda smågnagarår mångdubblas den siffran.

Den ena vit och den andra blå…

Fjällräven förekommer naturligt i två färgvarianter, vilket gör den unik bland europeiska däggdjur.

Den ena färgvarianten har en vit päls om vintern och en sommarpäls som är gråvit med brungrå inslag på rygg, ben och ansikte. Den andra har en mycket mörkare – närmast blågrå – päls året om. Båda färgvarianterna kan förekomma i samma syskonkull – om föräldrarna är av varsin färg.

I vårt land är den ”vita” varianten vanligast (90-95 % av våra fjällrävar är vita).

Anpassad till kyla och snö

Fjällräven har anpassats till det kärva, arktiska klimatet. Den har en mycket tät, varm vinterpäls som isolerar bättre mot kyla än hos någon annan rovdjursart. Tassarnas undersida är hårbeklädda. Öronen är små och nästan dolda i vinterpälsen. Fjällräven kan uthärda långvarig svält, men kan också snabbt lägga på fettreserver om födan är riklig.

Fjällräven finns cirkumpolärt över hela det arktiska området och är starkt knuten till tundra, drivis och kalfjäll.

Fjällräv

Fjällrävens föda

Överst på matsedeln står fjällämmeln och andra smågnagare. Dessa är så viktiga att om smågnagarpopulationen kraschar i fjällen (vilket sker ungefär vart 4:e år) så uteblir fjällrävarnas fortplantning.

Kadaver är en mycket viktig födokälla. Man anser att fjällrävens ringa bestånd i vårt land till stor del beror på att vargar och andra rovdjur försvunnit och inte längre förser fjällräven med kadaver.

Fjällräven är inte kräsen med maten och äter allt som är ätbart, som fågelägg och -ungar, insekter, bär, m.m.